FC Totti – FC Skitliv 1-1

8 tappra äldre herrar ställde idag upp för säsongens näst sista match mot ett FC Totti som vanligt med 3 hela uppställningar som sköljde över backlinjen likt Ron Jeremy sköljde över fruntimmer på 70-talet.

I avsaknad av den evige kaptenen Jernbinho så fick PSG-talangen Efterblivan äran att bära den åtråvärda bindeln. 90-talist Ivan förstod givetvis allvaret i utnämnandet och som ett schweiziskt urverk på tjack springer han ohyggliga mängder matchen igenom. Oftast helt fel. Men ändock. Likt Jernbinho.

Matchbilden är som alla väntat sig. Totti bygger från sin bollskickliga backlinje och bryter sakta men säkert ner våra försvarsmurar samtidigt som Skitlivet med sin oförmåga att etablera ett passningsspel som involverar mer än en med samma tröjfärg har svårt att komma till några klara lägen.

Quislingen som var horribel i förra matchen revanscherade sig redan i början av matchen när Totti springer runt våra koner till försvarare och lägger den mot bortre men norsken flaxar till med sina oljestinna underarmar och träffar bollen med sina komplexa datafingrar och kan med en djup suck av lättnad se bollen rulla ut till hörna.

Totti fortsätter att sätta in nytt friskt blod på planen i ett försök att trötta ut sina motståndare, vilket inte är en bragd att lyckas med, men krigarna som knappt sträcker sig efter tv-dosan längre för att det är för mycket ansträngning på för kort tid låter sig inte nedslås utan sätter hårt mot hårt och flyttar upp manskapet.

Chippen 2 dribblar sig ren på sin vänsterkant och har ett ypperligt läge att chocka världen med ett ledningsmål men när han viker inåt i banan och ska drilla den i borte hörnet så missar han nästintill hela arenan och Totti får en inspark på långsidan i belöning istället. Chippen 2 gjorde ju som bekant mål sist så idag hade han även tagit med ett entourage för att bevittna hans fotbollsintellekt.

Det kändes lite som Nord-Korea under VM-2010 när dom endast förlorade med 2-1 mot Brasilien och regeringen valde att sända nästa match live eftersom dom varit så duktiga för att sen förlora med 7-0 mot Portugal och spelarna fick ett nytt toppgig i en kolgruva på någon obskyr ort.

Hans entourage såg inte arga ut, men väldigt, väldigt besvikna på insatsen.

När den värsta besvikelsen lagt sig så har vi enligt sägen en boll över linjen men Ilir litar inte på Skitlivets samlade omdöme och säger att bollen säkerligen inte var över. Var är VAR när man behöver den!?

Vi är dock vana så vi lägger inte någon möda på det utan vi öppnar upp för ännu fler kontringar och Quislingen försöker styra Snygg-Johan och Orale som går på egenkomponerade expeditioner oftare än Ola Skinnarmo skidar till Nordpolen så kommer lägena på löpande band. Oftast resultatlösa.

Quislingen visar prov på stor spelintelligens när han släpper en boll som är på väg in i bortre hörnet men som i sista millisekunden viker av och går stolpe ut. Full koll. Som vanligt.

Ilir blåser till sist av halvleken med ställningen 0-0 och i vanlig ordning så letar Efterblivan upp första bästa tillresta fan och tillförskansar sig cigaretter och annat dylikt han kan sälja till fjuniga tonåringar på stan efter match.

Andra halvlek fortsätter i samma anda som alla andra halvlekar där vi är det försvarande laget och febrilt försöker att inte släppa till allt för heta lägen för motståndarna så de kan göra det propplösande målet som får skitlivet att spruta ut som 3-dagars kalasgroggning med efterföljande skämd kycklingkebab.

Men proppen släpper inte. Inte förrän Snygg-Johan flexar ringmuskeln och ändrar riktning på ett skott och får Quislingen åt det ena hållet och bollen åt det andra där målet gapar tomt och Totti får äntligen sitt mål.

Skitliv. Dags att återgå till långbollstaktiken som aldrig fungerar. Speciellt inte mot ett lag som faktiskt innehar mittbackar som inte är kompletta idioter och faktiskt vet hur man nickar bort bollar. Men skam den som ger sig.

Efterblivan har ett ypperligt läge när Quislingen hivar matchen 100:e långboll som målvakten tappar och han behöver bara peta in den från en meter men kaptensbindel som bevisligen är hemsökt drabbar laget igen och likt Jernbinho så lyckas han missa målet med säkert trettio meter.

Nu trycker vi med allt vi har och det finns oceaner av yta för Totti att kontra och stänga den här matchen men ett heroiskt kämpande mittfält tar hemjobbet och återvinner bollen tämligen enkelt.

Fortfarande 1-0 och det är bara minuten kvar när Totti skjuter ett skott som hamnar i stängslet bakom mål och Quislingen spelar ut bollen till Snygg-Johan på vänsterbackspositionen. Norsken ropar åt fanskapet att han ska spela hem bollen men 90-talisten utan respekt för äldre avancerar uppåt i banan istället och drar iväg en crossboll till Hasselbaink på högerkanten. Samtidigt som detta utspelar sig så har vår högerback Orale avancerat ut på vänsterkanten(!?) och gormar som en hormonstinn pojkvasker.

“BOLLE BOLLE BOLLE BOLLE BOLLE”

Bolle, det är alltså han som spelat 63 minuter mer än alla andra i Allsvenskan och han uppfattar givetvis detta pubertala gallskrik och smeker iväg ett inlägg där Orale dyker upp och bara sätter skallen till och får hela arenan att explodera i extas när bollen stenhårt borras in i nät bakom en chanslös keeper till 1-1.

Totti hinner endast ta avsparken innan Ilir föredömligt blåser av matchen! Vilken heroisk insats av det sargade manskapet!

En pinne och vi har inte förlorat på hela tre matcher! Enkelt. Som vanligt.

På torsdag är det årets sista match när PSG kommer på besök på Korpvallen för att få smaka på kvalitativ och initiativrik fotboll av högsta klass. Vi ses väl då?

Målskytt
Orale

Assist
Hasselbaink